I denna e-tjänst kan förskolans personal upprätta och skicka in en pedagogisk kartläggning. Det är rektor som får den pedagogiska kartläggningen och ansvarar för att dokumentation förvaras i barnets akt.
Varför gör vi en kartläggning?
När ett barns/barnens stödbehov inte kan tillgodoses med insatser i den dagliga verksamheten är pedagoger skyldiga att ta kontakt med rektor som ev beslutar ifall en kartläggning ska påbörjas för att tydliggöra barnets/barnens stödbehov. Syftet med en kartläggning är att synliggöra om det finns behov av riktade anpassningar och stödinsatser på organisation/grupp/individ nivå. En kartläggning kan vara mer eller mindre omfattande.
Lathund inför pedagogisk kartläggning i förskolan
Frågorna i den pedagogiska kartläggningen (obs! ej blankett)
Strydokument
Förskolan har olika styrdokument att utgå från. Se utdrag i nedan text:
Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska rektorn se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna (Sveriges riksdag 2010, 8 kap. 9§ skollagen).
Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar (Skolverket 2018, s.6, Lpfö-18).
Alla som verkar i förskolan ska analysera hur utbildningen ska utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd och de utmaningar som det behöver (skolverket, 2016, s.23) Barns behov av särskilt stöd i sin utveckling kan inte förstås som en egenskap hos barnet utan är alltid situationsbundet. Behovet är relaterat till vad som händer i mötet mellan barnet, personalen och miljön i förskolan (Skolverket allmänna råd för måluppfyllelse i förskolan 2016, s.24).
I diskrimineringslagen (Sveriges riksdag 2018:567) står det att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering. Det innebär att barn som har någon form av funktionsvariation ska stödjas på ett sådant sätt att de så långt som möjligt kan tillgodogöra sig sin utbildning.
I barnkonventionen (UNICEF, Sverige, 2020) finns barns rättigheter kommunicerat. Barnkonventionens syfte är att garantera alla barn deras mänskliga rättigheter. De fyra grundprinciperna att förhålla sig till är:
- Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
- Artikel 3: I alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa.
- Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.
- Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. När åsikterna beaktas ska man ta hänsyn till barnets ålder och mognad.
I enlighet med våra styrdokument behöver vi ha ett rättighetsperspektiv så att vi aktivt arbetar för alla barns rätt till en förskola som stärker och utvecklar deras identitet, kunskap och förmåga utifrån sina egna förutsättningar.
Här finns mer att läsa:
Information om kartläggningstjänsten
E-tjänsten är byggd på så sätt att förskolepersonalen tillåts att utgå från de frågor som är relevanta utifrån den specifika frågeställningen. Val i flervalsfrågor påverkar vilka kartläggningsfrågor förskolan behöver svara på. Kartläggningsfrågorna kan vid behov kompletteras med observationer av verksamheten (organisationen), gruppen eller individen.
Kontaktperson: Lennart Svensson & Carina Freitas (vid frågor om e-tjänsten: Administrativ controller, Barn och Utbildning)